Riksförbundet BarnenFörst

Start sida

Ungdomar som bor i polyetniska områden och har en annan bakgrund än den svenska.

Att se på ungdomar och deras skolförutsättningar.

Min syn på saken.

Det jag beskriver nedan är reflektioner och analyser dragna ur erfarenheter gjorda i ett geografiskt område, på en skola – Angeredsgymnasiet.

Nordost det vill säga, Angered, Bergsjön och delvis Kortedala, är polyetniska områden utan någon specifik grupp i majoritet. Här blandas språken ochDetta medför att språkenssssssssspråkenms blir till en ny svensk dialekt med många lokala låneord.

Utbildningsnivån varierar, från högutbildade specialister, till analfabeter. Olika livsåskådningar sätter också sin prägel och man är hyfsat insatta i varandras religioner. Det sker för att använda ett slitet uttryck, integration, inte projektunderstödd integration, utan spontan. Man kan inte leva nära varandra utan att ta intryck. I den här processen finns inte det svenska samhället med i någon större utsträckning. Som elever uttryckte det efter mordet på Anna Lindh ”Jag beklagar att eran utrikesminister blivit mördad”. Där känns avståndet. Avståndet märks också i antalet förvärvsarbetande och bidragsberoende och i trångboddheten, som är större än i andra områden. Från denna miljö i nordost, kommer många studerande, som redan från början befinner sig i underläge i förhållande till den svenska skolnormen. Skolverket redovisade nyligen gjorda undersökningar, som visar att elever på våra skolor har lägre genomsnittsbetyg än jämförbara grupper. Vem eller vilka döljer sig då bakom dessa statistiska indelningar? Hur är förutsättningen för den enskilde eleven? Vad är det som skapar framgång? Vad är det som hindrar?

Framför allt, vad är det som gör att vissa ungdomar förvägrar sig inlärning?

De ungdomar jag grundar mina slutsatser på är de jag träffar i mitt arbete.

Det går inte att säga. Så här är det! Så här fungerar det! Och det beror på detta! Så enkelt är det inte.

Vid en yttre anblick är det betydligt mer som förenar Angeredsgymnasieungdomarna än som skiljer dem åt. Men då man lär känna dem, är de som vem som helst i den egna miljön. Individer som är unika med sina önskningar, med sina framtidsdrömmar och med sina förutsättningar.

I dag används uttrycket en mångfaldens skola då vi beskriver det svenska skolsystemet. Det är en korrekt beskrivning med avseende på att alla funktioner i samhället i dag teoretiskt kan förberedas där och att möjligheten för vem som helst att välja finns. Prestationer på varje nivå avgör möjligheter att gå vidare - Grundskola till gymnasium till högskola/universitet. Systemet är samhällstillvänt och strävar efter att utbilda befolkningen i sin tjänst. Att alla skall stimuleras och hitta sin plats i systemet är en utmärkt idé förutsatt att alla ges samma förutsättningar.

Även om alla är individer och därmed unika, så finns det ändå vissa generella grundproblem som förenar. Hos många finns stora brister i faktakunskapsbasen. Detta medför att de inte har möjligheten att tillgodogöra sig det nya nödvändiga kunskapsinnehållet. En ond cirkel som är svår att bryta.

Många har kommit till Sverige utan någon sammanhållen undervisning på sitt modersmål. Skälen kan variera men resultatet blir detsamma. Elever brister inte bara i faktakunskaper utan saknar det språk som krävs för att förstå. Bristen är ofta så djup att orden och därmed förståelsen för orden saknas, till och med på det egna modersmålet. Ser man detta i förhållande till de mål som samhället satt som prestationsnivå för vidare studier inser var och en att dessa ungdomar har lång väg att gå. Då man gör dessa konstateranden så kan man tycka att framtiden ser mörk ut. Men det är som vanligt, man pratar alltid om det negativa. Man glömmer lätt att det är en mindre grupp vi talar om. Det stora flertalet hittar sin väg ut i samhället. Ändå är gruppen som inte gör det, så pass stor och mångfasetterad, att man inte kan beskriva den enhetligt. Pudelns kärna är nog snarare att man förenas i skolan, där de gemensamma språkliga och kunskapsmässiga bristerna blir uppenbara och handikappande. Detta är ingen ny upptäckt eller någon ny sanning. En undersökning angående elevers läsning, som genomförts på Angeredsgymnasiet visade att en stor grupp elever befann sig på en nivå runt årskurs 6. Undersökningen omfattade också vad som hände om eleverna under ett läsår fick en lektion i veckan, att läsa litteratur efter egen smak. Vid läsårets slut visade en utvärdering att tillståndet avsevärt hade förbättrats. Ännu ett exempel på att brister som finns inom språkområdet kan avhjälpas med olika insatser. Till sist handlar det om att ta till sig ord och uttryck för att kunna kommunicera och lotsa sig fram i samhället med den kod som är erforderlig. Här är miljöpåverkan stark. Ungdomarna möter bara korrekt svenska i skolans undervisning eller i eventuell kontakt med myndigheter. I deras vardagsmiljö är språket blandat. Vilket försvårar automatisk språkinlärning med inriktning på svenskan. Jag har mött elever som lärt sig kompisens modersmål bättre än svenska. Andra fast de är födda i Sverige och som varit i samma språkmiljö brister delvis på samma sätt Den omgivande globaliserande verkligheten med sitt västerländska ideal blandat med ursprungslandets kultur lämnar inte mycket utrymme för det arketypa svenska. Överallt där dessa problem är av den omfattning att de utgör ett hinder för skolans inlärningsambitioner pågår ett arbete för att förändra detta. Det finns hållbara lösningar. Det kan handlar om resurser, men det handlar definitivt om målmedveten kompensationsinlärning av språk och fakta.

Ett annat stort problem som delvis är ett följdproblem är motivationen hos den enskilde. De flesta har en välutvecklad självkännedom ofta i förening med dålig självkänsla. De vet var gränsen för deras kunskap går. De ser avståndet som oövervinnerligt. Om inte, erfar många det, då de gått några terminer på skolan.

Det är inte ovanligt att eleverna i sin nära omgivning har välutbildade personer som inte på något sätt har användning av sina meriter eller examina och därmed inte stämmer med den ideala vuxenförebilden. Många blir blockerade och får svårt att motivera sig till studier. På allt detta tillkommer problem för dessa ungdomar genom att det svenska skolsystemet är främmande för dem. Många av eleverna kommer till skolan med kunskaper, som de inte får benefit för och därför så småningom själva nedvärderar. Det är inte ovanligt att en elev behärskar tre språk eller mer, men för den skull inte klarar skolan. Resultatet för många av dessa elever blir ”uppror”. Vi kan se det i samhället i form av destruktiva beteenden, gängbildningar, avståndstagande från det samhällsgemensamma, etc. Skolan måste här finna andra vägar att kanalisera upproret så det blir konstruktivt.

Det är illa nog att människor inte ges möjlighet att bidra med sina kunskaper till samhället, men att nästa generation inte erhåller någon utbildning över huvud taget leder dem ännu längre bort från det gemensamma. Skolan är inte och ska inte vara ungdomens enda väg in i samhället, men den har en kolossal betydelse när det gäller att utrusta eleven med de verktyg som är nödvändiga.

Alla vi som arbetar i denna samhällssektor vet hur det är. På olika platser har vi lokala lösningar också på problem, som på andra platser vållar stora bekymmer.

Ibland i frustrerande situationer frågar jag folk i min omgivning, om de vet vad som grovt skiljer människan från apan. Mitt påstående är att vi har förmågan att lära av andras misstag, men också av andras erfarenheter. Kunskapen finns, det är bara att samordna och utveckla den. Angeredsgymnasiet har tillsammans med andra gymnasier och Myndigheten för skolutveckling, öppnat ett utvecklingsfönster (ACT, All Come Together) på Myndigheten för skolutvecklings hemsida. Det är ett sätt att hitta på nya och utvecklande vägar. Andra väljer andra sätt. Det finns inte bara en sanning eller en metod. Det viktiga är att inte tappa fokus. Elevgruppen det handlar om, sitter inte snällt och väntar på att vi ska hitta vägar och metoder för att förlösa dem. Varje misslyckande är ytterst en tragedi för den som drabbas. Skolan kan inte göra allt men den får aldrig ge upp sina intentioner om allas rätt till lärande.

Samuel Engelhardt

Utvecklingslektor/specialpedagog

Angeredsgymnasiet.