Riksförbundet BarnenFörst

Start sida

"De försökte göra mig till terrorist"

Alltfler unga svenska muslimer ser bin Ladin som en hjälte. Risken finns därför att även svenska ungdomar kommer att begå terrordåd i islams namn.
Det skriver centerpartisten MUHARREM DEMIROK efter avslöjandet om det planerade terrordådet i London. Han anser att segregeringen och utanförskapet bland unga svenskar i förorterna möjliggjort rekrytering av terrorister även i Sverige.
I dag lanserar han ett åtgärdspaket för att möta hotet.

När jag var 13 år var jag och min pappa i moskén för bayrambön, eller Eid al Fitr. I stället för vår vanlige imam hade moskéledningen bjudit in en från Turkiet. Innan själva bönen brukar imamen predika om religion i största allmänhet. Denna gång blev predikan lite annorlunda. Imamen började tala med hög röst och med en upphetsning jag sällan skådat hos en religiös man. Han predikade om de massakrer som begicks i Tjetjenien och Bosnien och han uppmanade församlingen att inte stilla se på. Han uppmanade alla att göra sin plikt som muslimer, underförstått stödja de stridande med pengar eller ännu hellre genom att ta till vapen själv. Detta skrämde mig och det har blivit glesare mellan mina moskébesök sedan dess. 1997 presenterade professor Wilhelm Heitmeyer en undersökning som gjorts bland skolungdomar med turkiskt ursprung i åldrarna 15-21 år om deras attityd till islam och Tyskland. Resultatet var chockerande. Hälften av de tillfrågade ansåg att en muslim inte borde anpassa sig till det västerländska sättet att leva. 35 procent av de tillfrågade angav också att de var beredda att utöva våld mot icke-troende. 2001 utfördes ett av de hemskaste terrordåden i modern tid; bombningarna av World Trade Center. Flera av de som var med och planerade och sedan utförde dådet var européer. Ungdomarna som utförde bombdåden i London förra året var också européer. Uppvuxna och utbildade i England och till synes välfungerande medborgare. Nu när världen undkom ytterligare ett terrordåd med en hårsmån så visar det sig att denna gång var de som planerade att utföra attentaten inte bara uppvuxna i Storbritannien utan även födda där. Jag slås av tanken att imamen från min barndom fått som han velat: europeiska muslimer har rekryterats som terrorister. För det är ju så att extremismen ökar. Jag märker det själv när jag är i Stockholm och den ökar inte bara i källarmoskéer kring storstädernas förorter, utan även på andra håll. Ungdomar som varit sekulära muslimer uppvisar en allt större tolerans mot, och i vissa fall även sympatier för, extrema åsikter. Jag träffar ofta unga som uttalar sig beundrande om bin Ladin och hans trotsighet mot USA. Jag möter också muslimer som uttrycker ett förakt mot det samhälle som de lever i. Denna grupp, som kan betraktas som neo-konservativa, det vill säga de som förkastar en västanpassning och förespråkar religiös lag före världslig, växer stadigt. Dessa iakttagelser gör att jag inte utesluter att vi kan få se svenska ungdomar begå terrordåd i islams namn. Hur har det kunnat bli så? Roten till problemet ligger i den politiska och sociala situationen i våra storstäders förorter. Men extremismens orsaker, former och mål syftar alla till en förändring med utgångspunkt i den arabisktalande världen där grunden ligger i en kronisk känsla av orättvisa. Det har inget med religion att göra. Det är en politisk manifestation som söker rättfärdigande i islam. Genom ständig närvaro vid förorternas källarlokalmoskéer så försöker extremisterna föra in det politiska budskapet på religionens arena och därigenom värva fler sympatisörer. Genom att ändra karaktär från ett arabiskt fenomen till ett muslimskt så hoppas dessa extremister att fler ska känna samhörighet med deras mål. Den sociala delen av problemet ligger främst i det ökande utanförskapet. Den rekordhöga arbetslösheten bland invandrargrupper är en del. Samhällsklimatet som gått från att vara tolerant till att vara ett där många verkar tävla om vem som kan ställa de tuffaste kraven på muslimer är en annan. Övertygelsen om att majoritetssamhället är emot en tar över och känslan av att vara annorlunda dominerar. Ungdomar som är födda och uppvuxna i Sverige känner sig övergivna och finner en väg ut i religionen. Ett tilltagande utanförskap och en bristande framtidstro hos ungdomar med muslimsk bakgrund är en perfekt grogrund för extremistiska rekryterare. Lösningen ligger inte i att bara tala om ändrade attityder och meningslös retorik. Om inget görs så ska vi vara beredda på att det växer fram underjordiska fundamentalistiska koranskolor i våra förorter. Ungdomar som i dag uttrycker sin beundran för Bin Ladin kan vara beredda att offra sina liv för en sinnessjuk politisk agenda. Vi måste våga diskutera religionernas ökande inflytande på våra liv. Men viktigast av allt är att få fler i jobb i de invandrartäta förorterna. Med jobb så kommer också självkänslan och delaktigheten tillbaka. Med jobb så försvinner grogrunden för extremisterna. Lösningen finns således i en aktiv arbetsmarknads- och näringslivspolitik. Jag presenterar därför tre kraftfulla åtgärder för att möta detta närvarande hot. Åtgärder som kräver politisk vilja för att kunna genomföra. 1. Inför förortsregioner kring storstädernas förorter. I dag sker förortssatsningar i korta projekt och med begränsade geografisk spridning. I stället för dessa isolerade insatser behövs hela regioner där satsningar görs i större geografiska område där förorter från olika kommuner ingår. Lämna mer makt till dessa regioner att bestämma över ekonomiska medel och involvera både lokala representanter och näringsliv. 2. Skattelättnader i förortsregionerna. Inför skattesubventioner för företag som etablerar verksamhet i förortsregionerna och som anställer boende där, oavsett etnisk tillhörighet. Detta skulle kunna ske genom regionala skattefria zoner eller att kommunal eller statlig mark upplåts utan, eller till låg, kostnad till företag som vill etablera sig i förortsregionerna. 3. Riskkapital och Ams-pengar. Inför regionala lån för investeringar i regionala företag. Detta kan ske genom en statlig kreditgaranti vilket innebär att staten är borgenär för lån som tas. Ändra också inriktning på satsade Ams pengar. Starta-eget-bidrag skulle kunna betalas ut som en klumpsumma i stället för en månatlig utbetalning. Jobbonus skulle kunna delas ut till dem som förmedlar jobb och privata arbetsförmedlingar skulle kunna komplettera Ams. Utan progressiva åtgärder som ger riktiga jobb så har samhället lite att sätta emot dessa extremister. Därför är det nu dags att visa verkligt politiskt ledarskap och färdriktning för ett Europa där islam är en naturlig del. MUHARREM DEMIROK Muharrem Demirok (c) är partistyrelseledamot och riksdagskandidat. Han tycker att världens vackraste moské är stora moskén i Cordóba. Moskén, som i dag heter Mezquita. Den byggdes under perioden då islam, kristendom och judendom levde sida vid sida mitt i Europa. När morerna drevs ut och de kristna erövrade staden hade de inte hjärta att riva moskén utan gjorde om den till katedral. Mycket av originalet finns dock kvar.

Av Fjärde Sidan
fjarde.sidan@expressen.se

Skriv ut Skicka artikeln

Spara artikeln Visa länk till artikeln