Varför är ett
slöjförbud nödvändigt?
Myndigheterna har
länge gett stöd för slöjan och har låtit små flickor bli kränkta i
namn av respekt för religionsfrihet.
Myndigheterna har
låtit föräldrar bestämma över sina barns utbildning och välja bort de
ämnen som strider mot deras tro och kultur. De har låtit religiösa
yttringar i namn av religionsfrihet avsekularisera skolmiljön och
samhället. Med denna politik som är baserad på kulturrelativismen
öppnar myndigheterna dörrar för alla religiösa yttringar, olika
kulturer och seder och bruk att ta över skolmiljön och begränsa
sekularismen.
Samhället ska inte
delas i kulturella, religiösa, nationella majoriteter och minoriteter.
Att människor ska behandlas lika oavsett kön, ras och etnicitet håller
inte ihop med kulturrelativismpolitiken.
Att acceptera att
invandrarflickor förtrycks och kränks för att deras förälder har en
viss kultur och religion, att acceptera att en del invandrarflickor
inte får delta i vissa skolämnen och aktiviteter som simning, sex och
samlevnad, musik och skoldiskon är diskriminering av dessa flickor och
är emot barnkonventionen.
Den islamiska
slöjan måste förbjudas för barn
Slöjan är inte bara
en huvudbonad utan en symbol för kvinnoförtryck, ett religiöst diktat
som hon inte får ta av sig när hon vill. Hon måste dölja sitt hår och
sin kropp för att mannen inte ska behöva begå synd genom att titta på
hennes skönhet. Den tar kvinnans självständiga tillvaro ifrån henne
och gör henne till mannens ägodel.
Slöjan påverkar
barnens hälsa och rörlighet. Hon lär sig från barndomen att hon är
annorlunda, den får henne att skämmas över sin kropp och sin
kvinnlighet.
Det sägs att barn
väljer slöjan själv. Det är det mest ologiska resonemang man kan höra.
Barn som växer upp i en religiös miljö och hela tiden får beröm (om
hon inte blir tvingad förstås) för att hon är en fin tjej om hon har
slöja på sig, att hon blir snyggare och mamma och pappa blir glada,
mormor och morfar och de andra blir glada när de ser henne med sin
slöja vill aldrig säga emot. Barnet vill inte och vågar inte
ifrågasätta frågan fast det plågar henne ständigt i skolan och i
samhället.
Det är väldigt naivt
om vi går med på att barn själva väljer att ha slöja. Inget barn vill
vara annorlunda, utpekad, isolerad och utanför. Ingen flicka vill
sitta i klassrummet medan de andra barnen går och simmar eller går på
musik lektioner. Ingen flicka väljer bort de skolämnen som alla andra
barn har rätt att vara med på och är nödvändigt för dem. Ingen flicka
vill räknas som kvinna när hon blir 9 år.
Alla barn vill vara
aktiva och lekfulla. Det är deras natur. Barn vill umgås fritt med
sina klasskamrater och vara med på olika aktiviteter efter skolan som
skoldisco och sånt. Slöjan är en mardröm för de flesta tjejer men de
är fullkomligt maktlösa att ta sig ut ur denna mardröm.
Det sägs att det är
religionsfrihet i landet, då får barn ha slöja. Religionsfrihet för
vem? Det är föräldrarnas rättigheter som räknas här inte barnets. Vad
sägs om barnet rättigheter i det sammanhanget? Vem ska skydda dessa
hjälplösa flickor? Vem försvarar deras rättigheter? De som inte får
säga emot föräldrarnas vilja och föräldrarnas religion.
De positiva
följderna av ett förbud:
Endast ett förbud
tillåter familjer som tvingas från sina släktingar eller islamiska
grupper att sätta slöja på sina barns huvuden mot sin vilja, motstå
denna press.
Endast ett förbud
stödjer de mödrar som själva en gång känt av orättvisan och vill
hjälpa sina döttrar och ger dem mod att skydda sina flickor.
Endast ett förbud
står för det minst plågsamma och mest principfasta sättet för barn att
befrias från den orättvisa de får utstå. Detta förbud skulle isolera
trångsynta fanatiker och religiösa utpressare i invandrarmiljöer.
Ett förbud skulle
befria många flickor i islamiska familjer från dessa trassligheter med
dagliga konflikter.
Ett förbud på
riksnivå skulle underlätta för skolpersonal att ta initiativet att
själva förbjuda slöjan utan att stämplas som rasist och råka illa ut
för det.
Slöjförbud för barn
är jämförbart med förbud mot aga. Det finns fortfarande föräldrar
bl.a. bland kristna föräldrar som känner sig kränkta av att inte kunna
uppfostra sina barn enligt bibeln, men det minskar inte samhällets
ansvar att skydda barn från denna diskriminering.
Afsaneh Vahdat
Riksförbundet Barnen
Först
2006-03-31