Afsaneh Vahdat

 

Gatan ger honom tröst i sin ensamhet!

 

Bara gatan är hans. Den tröstar honom i hans ensamhet och brist på kärlek. Gatan tröstar honom när han är ledsen eller arg. Den är allt han har, hans hem, där han ska få ro efter en lång dag full med spänning och faror, full med skämmande vuxna som utnyttjar honom ständigt. Allt får han kastas i ansiktet: elaka tillmälen, hånskratt, hjärtlösa skämt, tjuveriet, såret som aldrig läker, misshandeln, tarvligheterna. Hans händer och kläder är smutsiga. Hans smutsiga utseende gör att förbigående blir illamående på honom. Han är hungrig. Han måste hitta nånting att äta. Han är fräck. Går fram till folk och tiggar. Han måste hitta nånting att äta. Han begär pengar och mat, blir sparkad och hör svordomar, fortsätter han. Han knuffas, bönfaller han. Hans värld är inte som alla andras barn. I hans värld är allt rått och hård. Hans blick, hans mat, hans liv är inte som alla andra barn.

 Han kallas för gatubarn. Alla som passerar förbi ser honom men ingen bryr sig. I mytens värld är gatubarn ett främmande och skrämmande folk som beskrivs som vildar, ociviliserade, oförutsägbara och omöjliga att kontrollera.

Ingen vet riktigt hur många gatubarn finns runt om i världen. UNICEF uppskattar att det finns 100 miljoner. Majoriteten av gatubarn är pojkar och vissa av dem är inte äldre än fem år.

Ett barn som växer upp på gatan i storstadens slumkvarter utsätts för livshotande faror och stora hälsorisker. Gatubarn lider ständig brist på mat, rent vatten, kläder och skydd för natten. Lugninflammation, diarréer, tuberkulos och mässling är några av de sjukdomar som ofta drabbar barnen och eftersom de flesta av dem saknar tillgång till läkarvård kan dessa sjukdomar vara livshotande.

Staterna har direkta ansvaret för gatubarns (eländiga) liv och situation. Alla världens länder har skrivit under barnkonventionen utom Somalia och USA. Vi på ”Barnen först” tycker inte att barnkonventionen fyller barnens fullständiga behov men staterna som har skrivit under den, uppfyller inte sitt löfte heller.

Det är kapitalismen (vinst och exploatering) som står bakom gatubarnens eländiga liv, missbruk, prostitution etc.

Kapitalismen återproducerar gatubarn kontinuerligt. De behöver vår hjälp och stöd.